Igår stod Love upp, själv, och väldigt stadigt. Han börjar bli så duktig på det nu! Men så plötsligt så tog han ett STEG!! Fast han ramlade pladask frammåt. Tur det låg tonvis med kuddar framför honom då så han föll mjukt! =) Men tänk! Han kanske går snart .H.E.R.R.E.G.U.D.. !! Hoppas det ändå tra några månader till tills det. Känns som att han har lite väl lite koll för att börja trava omkring! :-)

Så alltså, den 16 april. Bara så jag kommer ihåg det.

Jag ska alltid komma ihåg allting, svin jobbigt. Skriver jag inte upp varenda lilla sak får jag jätte dåligt samvete.. Undrar vad det kan bero på? Att man inte vill att den här stunden nånsin ska ta slut kanske? Man hör hela tiden folk som pratar om sina barn och  äldigt ofta kommer ingen ihåg nånting! Å jag har ju redan glömt massor av saker från när Love var "liten". Man lever så intensivt i nuet att tiden bara går utan att man märker det, och helt plötligt har ens lilla spädbarn två tänder, kan stå å nästan gå å prata. Snart börjar han ju skola oxå.. jisses. Får nästan panik.

Ja, var inte ens det jag skulle skriva om men he bare blev så.

Nu ska jag fortsätta se Revenge. SVIN BRA ÄR DEN!!